Onormalt låga anbud
I januari i år gav regeringen Konkurrensverket ett uppdrag i två delar: att motverka kriminalitet och osund konkurrens samt förbättra konkurrensen med kvalitet i offentliga upphandlingar. Det är snart dags för den första delen att redovisas, varför vi vill passa på att påminna om uppdraget och dess innebörd.
I korthet innebär uppdragets första del att Konkurrensverket ska lämna förslag som gör det lättare för upphandlande myndigheter och enheter att förkasta onormalt låga anbud som inte är seriöst menade. Uppdraget är viktigt eftersom reglerna om onormalt låga anbud kan vara svåra att navigera i och innebära viss obalans mellan leverantör och upphandlande myndighet. Ett tydligare regelverk kan göra det enklare i praktiken och stärka konkurrensen.
Vad är ett onormalt lågt anbud?
Vid upphandlingar över tröskelvärdena enligt LOU och LUF är den upphandlande myndigheten eller enheten skyldig att förkasta ett onormalt lågt anbud om leverantören inte kan förklara det låga priset på ett tillfredsställande sätt (16 kap. 7 och 8 §§ LOU, samt 15 kap. 7 och 8 §§ LUF). I fråga om upphandlingar under tröskelvärdena och av t.ex. sociala tjänster finns en möjlighet att förkasta ett onormalt lågt anbud enligt 19 kap. 18 § LOU och 19 kap. 18 § LUF.
Ett onormalt lågt anbud ska alltså inte automatiskt förkastas, utan en bedömning måste göras i varje enskilt fall efter att leverantören getts möjlighet att förklara sitt anbud. I en överprövningsprocess är det sedan den upphandlande myndigheten eller enheten som har bevisbördan för att anbudspriset är onormalt lågt. I praktiken innebär det ofta att det krävs en omfattande bevisning.
Leverantören å sin sida ska i domstolsprövningen visa att anbudet är seriöst samt att det låga priset inte inverkar på leverantörens möjlighet att utföra uppdraget i enlighet med villkoren. Förklaringen kan vara svår att kontrollera och leverantören har också möjlighet att föra fram nya omständigheter som inte har åberopats i den initiala förklaringen till myndigheten.
Behov av förändring
Redan 2018 genomförde Konkurrensverket en undersökning i ämnet. Flertalet av de svarande upphandlande myndigheterna och enheterna uttryckte att de ofta upplevde att en leverantör bara behövde påstå att något av rekvisiten i lagtexten förelåg för att få bifall i rätten. Detta ledde till att onormalt låga anbud accepterades, trots att förklaringen kanske inte alltid var tillfredsställande.
Därtill genomförde regeringen en översyn av den nationella upphandlingsstrategin år 2023. I översynen framgick att myndigheter brister i kontroll och uppföljning, vilket gjorde att oseriösa och kriminella företag tilläts delta i offentliga upphandlingar.
Konkurrensverket har därför fått i uppdrag att
- analysera förutsättningarna för att ändra regelverket avseende upphandlingar över tröskelvärdena i syfte att göra det lättare för upphandlande myndigheter och enheter att förkasta onormalt låga anbud som inte är seriöst menade,
- ta ställning till om det bör införas en skyldighet att förkasta onormalt låga anbud som inte är seriöst menade,
- analysera om en allmän förvaltningsdomstol i ett överprövningsmål, där fråga uppkommit om ett anbud är seriöst menat, endast ska kunna beakta vad leverantören vid anbudsprövningen har framfört som förklaring till det låga anbudet, samt
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Vi ser fram emot att ta del av Konkurrensverkets förslag, som ska presenteras den 30 september.